Efter månaders väntan var det äntligen dags för första helgen på Hundinstruktörsutbildningen i Östhammar. Fre-sön fullproppat med information och roliga övningar! Bla: Hjärt- och lungräddning (både människa och hund), veterinärsseminarium, etologi, raskunskap och valpens utveckling. Blandat med olika grupparbeten och diskussioner. Vi har redan fått bra kontakt i gruppen vilket gör att man känner sig avslappnad. Jätteskönt!
Jag hade bokat Bed & Breakfast fre-lör natt, men då jag vaknade med världens halsont och snuva på fredagsmorgonen bestämde jag mig att stanna även natten mellan lör-sön.
Tyvärr har kameran i min mobil lagt av helt så jag har inte kunnat ta en enda bild!! 😦 Gissa om det kliade i fingrarna då och då!!
Men men, B&B stället var jättemysigt med en egen liten stuga på 25 kvm med köksvrå och toa + dusch. Stället ägdes av en jättegullig liten tant! 🙂 Dock fick man inte ha med sig hund så jag sov väldigt oroligt båda nätterna och vaknade x antal ggr 
Är ju så van att alltid ha en vakthund vid min sida.
Nu är man lagom tjock i huvudet – både av information, intryck och förkylning – men då vi har flera böcker att läsa + inlämningsuppgifter att göra finns ingen tid att slappna av 😉 Men jag tycker det är SÅ kul att få ännu mer kunskap inom ett område jag älskar så jag ska inte klaga!! 😀
//marlene
marlene 
Hej Marlene! Tack för en bra blogg! 🙂
Har skrivit till dig förut en gång ang mitt ridgeback-intresse o nu äntligen är jag o min sambo stolta ägare sedan 21 aug! 🙂
Jag undrar om du kan rekommendera Hundex o deras kurser? Är Bettan o Lasse bra instruktörer? Har hört mkt gott men skulle vilja ha din åsikt också..
Vi har redan gått valpkurs o det i Upplands Väsby på Sthlm Hundsport Center, det var vår uppfödare som anordnade för hela kullen o det var jättebra, vår instruktör hette Jenny Linderoth.
Nu vill vi såklart fortsätta träna o då gärna på Hundex om det är bra?
Tacksam för svar! 🙂
Vänliga hälsningar Therese
Hej Therese!
Va roligt, grattis till er Ridgeback!! Hoppas det blivit som ni tänkt er (även om man aldrig riktigt kan det 😉 )
Ja, jag har gått hos Lasse och Bettan sedan Gibson var liten valp. Är supernöjd och alltid fått bra råd och tips. Lasse som hjälpte mig med Gibson när han var som värst 😉 Har gått (nästan) alla mina kurser hos dem.
De är medlemmar av IMMIs branschorganisation och använder sig då endast av mjuka träningsmetoder.
Jag kan VARMT rekommendera dem!
Vänliga hälsningar!
Marlene
Tack för ditt svar, då vet jag lite mer! 🙂
Det är intressant det där med ridgebacks o deras ”värsta perioder”, tycker alla man pratar med säger olika, haha!!
Så som jag har förstått det så får man räkna med att dom första två åren är riktigt tuffa o krävande.. Hur har din o Gibsons resa sett ut? Du får jättegärna berätta hur mkt som helst!! 😀
Vänliga hälsningar,
Therese
Hej Therese!
Ursäkta för sent svar! Känns som jag inte hinner med nåt nu för tiden… :S
Ja, jag har hört att RR är den jobbigaste rasen som valp då de är väldigt busiga, bitiga och på det ganska stora. Gibson hade en ful ovana att alltid ”hoppa på mig” efter varje rastrunda som liten. Det var på samma ställe precis utanför vårat hus – antar att han kunde slappna av där och då ville busa av sig innan vi skulle in. Det höll på tills vi flyttade till ett nytt ställe då han var 8 månader (separerade från mitt ex). Vet ej hur länge det hade hållt på ifall vi bott kvar där.
Dessa påhopp innebar att han hoppade upp och bet mig i ben, rumpa, armar – ja allt han kom åt. Jag var blå och blodig typ varje dag. Riktigt hemskt var det. Stod och grät vissa gånger. Jag kunde inte tro att det var samma hund. Av uppfödaren fick jag råd att sätta mig ned och ha honom i knät tills han lugnat sig. Det var väldigt svårt då han var så stor och stark. Sedan fick jag tipset av Lasse (Hundex) att ställa mig på kopplet så han inte kom åt att bita så högt upp och sedan bara ignorera honom. Detta gjorde det mkt bättre men som sagt det slutade inte helt förrän vi flyttat och vi bröt detta mönster.
Annars var det en hel del spökålder från och till när han var yngre samt att han slog av öronen helt när han blev könsmogen och blev en helt annan hund. Jag kastrerade honom då och fick tillbaka min Gibson igen efter nån vecka 😉
Jag tränade VÄLDIGT mkt miljöträning och vardagslydnad med honom så vi har inte haft så mkt problem efter detta. Viktigt att vara konsekvent och en lugn och trygg ledare till dessa signalkänsliga hundar. Har sett alldeles för många nervösa Ridgebacks – vilket speglas av antingen en osäker ägare eller en alldeles för ”tuff” och hård ledare.
Ja, där fick du lite info 😉 Fråga gärna om du har några fler frågor!
Kramar
//marlene